Snöbollar.

Hej grabbar och grebbor!

Nu har vi laddat upp för snöbollskrig! È ni med? Här kommer en mitt i plytet!

Hipp, hipp, hurra!! Det är födelsedag!

Tänk, idag den 3 december, är det ett helt år sedan lilla jag föddes.

Så här plutteliten var jag. Minst i kullen.

Men jag växte,

och växte,

och växte.

Jag gillade tydligen snö redan som bäbis.

Här är jag och mina syskon. Det syns ganska tydligt vem som var lugnast i kullen och vem som var vildast:) Från vänster: Jag, Valle och Vivan. Visst var vi gulliga?

Numera är jag en väldigt stilig kille (om jag får säga det själv). Och jag gillar fortfarande snö..:)

Tjohooo!! Mot oändligheten och vidare!!!

Ikväll blir det Pannkakstårta med leverpastej. Mums!

Puss och grattis till Valle o Vivan från Prince Pralin.

PS. Bilderna på mej som liten valp, har vi lånat från gamlamattes valpblogg.

Vårblommor i November.

Idag på våran promenad hittade matte en vårblomma. Knasigt va?

Lite senare hittade vi också en "blomma".

Det fanns massor, men dom som planterat dom var inte kvar.

Vi smakade lite på en "blomma". Då tyckte matte att vi skulle tvätta munnen.

Trimkurs

I lördags var jag o matte på trimkurs. Ingen måtta på vad man ska stå ut med som cockerspanniel. Dom rycker o drar i pälsen så man blir nästan skallig.

Ingela visar hur tassarna ska klippas.

Det bästa med kursen var att man träffade roliga kompisar. Min favorit blev en kille som heter Timmy.

Han var kulig alltså!

Vi får nog gå fler kurser för matte tyckte att det här med trimning, det är en hel vetenskap och jättesvårt när man inte är van. Hon blev långt ifrån färdig med mej. Jag har ett hett tips till henne. LÅT BLI ATT TRIMMA! Jag trivs med långt hår faktiskt!!

På promenad ibland Lunds fina höstlöv.

Om ni undrar så är min knuta på halsen borta nu. Lite pencilin gjorde susen.

Nej, nu ska vi sova vår skönhets sömn, jag, Anton o matte. Matte behöver den mest. Hi,hi.

Natti, natti!

Knutor och hundkex.

Hej det är Victor!
Jag har gått under namnet "Knudan" ett tag här hemma. Ni kanske undrar varför? Jo, så här är det. För ett tag sedan upptäckte matte en knuta, stor som en spelkula på min hals framför örat. Vi fick tid hos en veterinär för att kolla den, men när jag väl skulle dit hade den krymt. Veterinären trodde att det var en spottkörtel som var irriterad och tyckte att vi skulle avakta.
Men nu kan ni tro att den har växt. Den är stor som ett hönsägg. Men jag har inte ont ett dugg. Ialla fall har vi varit i Näsum hos Åsmund (han är jättesnäll). Det var ju mycket riktigt en spottkörtel som det blivit lite stopp i. Jag fick en spruta(jag var jättetapper, helt blickstilla och tyst). Efter det fick jag lite godis, torra kex som var stenhårda.

Ser ni min "knuda"?

Sen sa vetten att jag var en mycket trevlig och fin cockerspanniel, så nu gillar vi honom ännu mer..:)

Annars har det varit bra här hos oss. vi har varit mycket i skogen nu innan älgjakten började, nu vågar vi inte gå dit. Hugaligen!!

Här sitter kungarna av Matteröd

Puss o kram från Victor och Anton.

Lite si och lite så.

Puh! Äntligen har vi lite tid och ork att sitta vid datorn igen. Livet är aningens hysteriskt ibland och ett heltids arbete förstör alldeles för mycket fritid tycker jag;)
Det är ju ett tag sedan sist och det har faktiskt hänt en del. Victor har börjat skolan, (unghunds lydnad) och han är jätte duktig och vi får mycket beröm. Har också fått tips på hur jag ska få honom att gå fint i koppel på våra promenader.Så mycket lättare allt är när man har "nyckeln". Därmed inte sagt att han går perfekt ännu, och framför allt inte om jag har Anton också med mej. Men det går framåt:) Nu väntar vi bara på att Antons agilletykurs ska börja också, så han får något kul att göra han med.

Äntligen har jag fått tag på ett trimbord. Hittade ett på blocket för 650 kr, lagom pris. Så skönt att inte behöva stå tvärböjd när man fixar med hundarna.

Anton fick premiär prova det. Nyborstad och fin.

Idag har jag och Victor varit på kurs i Uppvisning och handling i cocker sydväst´s regi. Det var jättetrevligt och vi fick en hel del nyttiga tips hur vi ska ställa våra vovvar. Kul att träffa andra cockerägare. Man lär sej en del av att titta på hur andra gör också.

Ingrid visar hur hon tycker att Victor ska ställas.

Vi träffade Kylle och Swea också.

Kursens yngsta deltagare, Lilla Elsa fyra månader. SÖÖT!!

Victor hade dock lite svårt att koncentrera sej, för det var någon av tikarna som löpte. Han är lite tjejtokig den killen..;)

Sofiero

Jaha, då har vi varit på vår första offisiella utställning, på Sofiero i Helsingborg. Lite spännande var det allt för både mej och Victor.
Vi hade sällskap med Victors uppfödare Carina och storasyster Lova. Dessutom följde min kära pappa med och tittade.
Victor var först ut som nr 1 i ringen. Det var åtta snygga cockerkillar varav sex st fick ettor. Däribland min lille kille:) Och inte nog med det. Han placerade sej på reservplats. Så två fina rosetter fick följa med hem till Matteröd. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd. 

Domaren skulle känna o klämma. Ok tyckte Victor.

Springa lite.

Victors kritik:

Snyggt huvud och utryck, kunde ha en aning mer stop. Korrekt bett, bra ögonfärg, utmärkt halslängd, bör utvecklas i bröst o djup.Utm vinklar fram, välans. svans, välvinklad bak. kunde vara lite mer pigg o glad annars ok rörelser.

Pigg o glad det är han alltid annars men han är en  ganska lugn kille som  tycker att det är lite överväldigande med så mycket hundar o människor. Men det ska vi träna på, lita på det.

 

 Fin kille ska ha fina rosetter:)

Älgjakt

Älgjakten har börjat! I allafall om man ska tro Victor. Min lille "ljuva" voffsing har idag visat att han trots allt är en jakthund. Gjorde som jag brukar göra, hundarna fick springa lösa i skogen. Plötsligt skrämmde vi upp en älgko, och Victor o Anton var ju inte sena att följa efter den. Anton kom tillbaka ganska omgående, han är inte så tuff egentligen. Men Victor var borta en bra stund. Kunde höra honom skälla och leva rövare i skogen. Stackars älg:( Det är bara att konstatera att kommandona NEJ o KOM inte sitter som dom ska. När han slutligen kom tillbaka var han ganska så trött, lillkillen. Skulle tro att dom sovit ganska bra när jag jobbat i kväll.

Så där ja! Då hade man äntligen tid och tillgång till datorn så att bloggen kan uppdateras.
Gårdagens utställning blev ju en succè för Kennel Coola cox. Ett fullständigt ösregn av rosetter:)
För vår del så fick Victor En etta med Hp och en andra placering efter snyggbrorsan Valle.

Full fart i ringen.

Här kommer två snygga killar, Valle o Victor.

Domare var Lars Ramberg

Victors kritik:

Utm typ, Maskulint välskuret huvud, Fint nosparti, tillräcklig hals.

Vällagd skuldra, Bra överlinje, Kompakt kropp m bra bröstkorg. Passande benstomme m goda ben o tassar. Bra vinklar. Bra päls: Bra rörelser.

Den kritiken får man väl vara nöjd med:)

Anmälde också Victor till "Kommunens vackraste hund".
Lille Victor fick tävla mot dom vuxna vovvarna, för han var en dag för gammal för att gå i valpklassen. Därför blev vi extra nöjda när vi knep andra platsen bland 23 snygga hundar.

Näst vackrast i kommunen? Skulle inte tro det. Inte enligt matte ialla fall. Enligt henne är jag vackrast i VÄRLDEN. Så det så. ( o Anton också så klart :)

Sen var vi ju med i uppfödargruppen, och den fick också första pris och Hp. 

Grattis Carina.  

Min syster och hennes familj ställde också ut sin Jack Russel, Calle. Även där blev det rosett regn.  Han blev både BIR och BIG. Sen blev han dessutom femma i Barn med hund som Ellinor deltog i. Jätte duktiga var dom båda två.

Calle balle sötnos.

Även Jonna och lilla Tyra var med som turmaskot, och dom gjorde ju ett utmärkt jobb;)

Tur man inte är utställningshund. Mycket trevligare att ligga här och knapra på tuggben.(som man stulit av en intet ont anande Calle;)

Allt som allt en toppen dag med härligt väder och trevligt sällskap:)

I fredags var Jag med Victor hos Kylle för lite finputsning inför kommande utställning. Lite finputsning är väl snällt sagt, för där var minsann en hel del att trimma på honom.  Jag som tyckte att jag varit duktig och tagit det mesta på ryggen. Ha, där fanns massor kvar. 
Och Victor han skötte sej jättebra. Väldigt tålmodig, fast visst ville han helst av allt hoppa ner från trimbordet och leka med Swea och de andra tjejerna. 

 Kan någon begripa vad människan ska där bak o göra! Trodde inte att ni tvåbeningar var intresserade av hundrumpor;(

 Så här snygg blev han till sist, min vackra Prince Pralin.

Tusen tack Kylle! Ett kanon jobb som vanligt.

Saknad

Vår lille Oliver finns inte hos oss längre. Efter att ha kämpat för att han, som i hela sitt liv kunnat gå ut och in som han velat, skulle vänja sej vid att bara vara inne var vi tvugna att ge upp. Det är inte lätt att vänja en katt till att bli innekatt på gamla dar. 
Den 26 augusti somnade Oliver lugnt och stilla in i min famn på djursjukhuset i Hässleholm. Vi vill tacka veterinär Andrea Collin för ett mycket bra bemötande och för ett fint avslut på Olivers liv.

Halvtrimmad

 Här kommer bilderna som jag lovade, Carina. Kanske lite svårt att se men det blev ganska stor skillnad faktiskt.

Nu vågar jag inte ta mer. Kylle får fixa till finliret på fredag:)

Nu är afgan-perioden snart slut;)

Bessy

Idag har det varit en sorglig dag. Vår allra bästa vän. Den snällaste och gosigaste man kan tänka och alla hundars favorit kompis, har lämnat oss.

Bessy

Vi kommer att sakna dej gumman.

Så här ser det ut hemma hos oss just nu.

Det ska byggas nytt inglasat uterum.Dessutom är det tänkt att bli en glasveranda där dörren är just nu. Ska bli lyxigt tycker jag.Dock är det inte så lyxigt just nu när det är uppgrävt över allt.

 

Den här grushögen måste hundarna passera varje gång dom ska ut i trädgården. Och IN i huset igen. Dess utom har speciellt Victor lite svårt för att bara gå över den. Man måste faktiskt gräva lite(mycket) och gärna ligga och rulla sej i den. För att inte tala om groparna vi grävt, dom kan gott vara lite djupare tycker han. Ni kan ju förstå hur fint golv jag har. Skulle kunna damsuga tio ggr om dagen. Tur för Victor att jag älskar lurviga vovvar mer än jag hatar grusiga golv:)

Vi har hållit på hela sommaren med att byta panel, och måla fasaden och fönster.

 Tillbringade största delen av semestern( när det var som allra varmast i sommar) antingen på stegen eller på byggnadsställningen. Svettigt, men det blir fint:)

Tyvärr har ju det här inneburit att det inte varit tid för någon träning för hundarna i sommar. Det har mest blivit promenader och lek med kompisar. Fast det är ju inte så dumt det heller.

Nu har jag i alla fall anmält Anton till en agillity kurs och Victor till unghund. Ska bli skönt med lite ordning igen. Hur det än är så blir man lite mer motiverad att träna när man går kurs.

Oliver igen.

Han är hemma igen! En hel vecka har han varit borta, och jag hade gett upp hoppet. Plötsligt dök han bara upp i trädgården igen, gamle skrutt:) Vet inte var han varit, Det förblir ett mysterium. I alla fall är matte lycklig .

Jag hör dej matte, men var är du?

Härligt att vara hemma igen. Soffan è min nu, bara så ni vet det.

Oliver

Tror tyvärr att jag mist min älskade gamla katt Oliver. Han har den senaste tiden varit ganska virrig, tror faktiskt att han blivit dement. Tror även att han sett väldigt dåligt, då han gått in i saker och kunnat stå ute på ängen här utanför och jamat hjärtskärande tills jag hämtat honom. 
Härom dagen släppte Joakim ut honom efter att ha frågat mej om han verkligen skulle få gå ut. Ja, det går nog bra, sa jag.  Han håller sej häromkring. Mitt dumma nöt. Nu ångrar jag mej så mycket. Han har varit borta i fyra dagar. Jag är så rädd att han irrar omkring utan att hitta hem och att han svälter ihjäl. Visst är det hemskt att inte veta vad som hänt med ett älskat husdjur. Jag mår så dåligt.

Fy vilken Mardröm.

Idag hände det något hemskt. Jag , Anton o matte var i skogen och lekte. Jag for ju runt som en tok som vanligt , spårade och kollade in allt. Men plötsligt började det surra runt om kring mej och det gjorde förskräckligt ont i mina öron. Jag sprang genast till matte och gnällde och hon började vifta och slå på mej. Jag hade sprungit rakt på ett jordgetingbo och hela min päls var full av getingar som ville sticka lilla mej. Dom stack mej på öronen, på rumpan och bakbenet och hur mycket än matte försökte få bort dom så fanns det fler i pälsen. Det var en mardröm. När hon till sist fått bort dom blev jag så trött och haltade fram, så matte måste bära mej hem. Jag var faktiskt lite ynklig där ett tag. Matte ringde så klart till djursjukhuset för att fråga vad hon skulle göra, och dom sa att hon skulle ha extra koll på mej. Så jag o Ante fick följ med till jobbet i kväll, och då hade ju jag piggnat till igen så det blev full rulle i korridorerna;) Nu är jag bara lite öm i öronen, Ingen får röra dom.

I trädgården på Mattes jobb.

Kompis bus

Ett par gånger i veckan träffas vi några stycken här i byn med våra hundar för att leka.

Victor, Melker och Calle.

Lilla Ada.

Calle o Anton.

Hundar i olika raser och åldrar o dom har så himla kul.

Nästan hela gänget utom jag själv.

När vi kommer hem tar Victor sitt obligatoriska morgondopp i poolen:) för att sen inta ryggläge ihop med Anton ett par timmar.