Hund till salu! Billigt! Endast idag!

Just ikväll är jag böjd att hålla med dom som säger att Cockerspaniel inte är så smarta. Tog ut hundarna på promenad efter jobbet. Gick till en äng där jag brukar släppa dom, och gjorde det idag också. Plötsligt drar Victor iväg som en avlöning. Far upp i skogen och skäller som en tok. Hörde honom längre och längre bort. Jag kallade på honom och väntade en lång stund. Nix, ingen Victor. Tog Anton och gömde mej bakom en mur, för att Victor skulle få leta efter oss när han kom  tillbaka. Problemet var bara att han inte kom tillbaka. Så jag fick ta Anton och gå genom skogen och kalla på F-n skapet utan resultat. Hörde honom då och då långt borta. Man blir ju både förbannad och orolig. Ser framför mej att han jagar älg eller vildsvin, noshörning, vattenbuffel. Eller, Ve o fasa övekörd på vägen. Till sist blev han tyst, men kom fortfarande inte. Jag fick snällt lunka hem med Anton, som liksom alltid skuttade runt mej.
Fick sen gå hela rundan igen och kalla på Victor. När jag kom upp i skogen igen och ropade på honom reagerade han äntligen. Kom ylandes springande emot mej.  Halva jag kände för att ta hund F-n och dra honom i ett träd, halva jag ville kasta mej på marken och krama om "den lille vovven som matte varit så orolig för". Gjorde dock inget av det. Satte bara på honom kopplet, sa ingenting, nonchalerade honom bara och gick hem.
Vad hade ni andra gjort? Man vill ju inte berömma honom, han hade ju faktisk gjort något otillåtet. Och skälla kan man ju inte göra om man vill att han ska komma en annan gång. Svårt läge tycker jag.

Detta är en del av allt skräp som knäppskallen hade i pälsen efter sin lilla turné. 

Hmm, pinsam historia det här..

Lägger mej här o skäms en stund, kanske hon glömmer all då. 

Ja, gör det du, Jag ligger här och smaskar på min tuggis så länge. Det har jag förtjänat.

 Matte har förlåtit Victor nu. Vi har pussats också.:)

Idag har det varit en toppendag. Inte nog med att solen lyst och värmt oss. Vi har dessutom träffat en massa kompisar ute på Hovdala.

En del av gänget i hägnet där vi släppte hundarna en stund innan promenaden.

 

Anton blev väldigt uppvaktad av en Austaliesk Terrier. Det blev faktiskt lite för mycket tyckte han.

Promenaden blev en rolig, rörig historia. Kolla till vänster i bild. Cesar kissar på Freija:) Tyckte nog att hon var hans egendom.

Till och med lille Boris och hans matte var med idag. Han är verkligen en riktig sötnos. Kan inte fatta att det bara är ett år sedan Victor var så liten.

Swea har full koll på matte Kylle. Nelly har annat för sej;)

Hela gänget. Gunilla med Lova och Cesar, Carina, Freija, Zamanta och Tindra. Christina och Alice.

Jag och Anton o Victor, Chatarina och Boris. Kylle, Swea och Nelly, Camilla och Valle.

Till sist en bild på Victor och hans kullbror Valle. Inte så särskilt lika tycker jag, men lika söta.

 Dagen avslutades med en serenad till ankorna. Tindra, Lova och Cesar skällandes och Victor ylade där till. Fast han visste som vanligt inte varför han gjorde det. Han bara hängde med;) Mycket vackert.

 Tack alla för en härlig dag. Vi ses snart igen hoppas Jag och Grabbarna Larsson.

Soffmys

Soffmys med plasthusse medan matte sliter på jobbet.

Helgen som gick...

..har ju inte varit så dum faktiskt. Fint väder, om än lite kallt och en massa kompisar har vi träffat. Anton har varit och lekt med Calle och Ada.( Lite kul, dom kommer från samma kennel men är olika ras och har hamnat hos ägare som nästan bor grannar.) Calle är min systers Jack Russel.

Sötrumpor!

Godis tajm.

 Då fick inte Victor följa med för av någon konstig anledning har han fattat agg mot stackars lille Calle. Det är tyvärr så illa att dom inte kan träffas. Mycket tråkigt tycker vi då vi inte längre kan umgås som innan. Det hade varit intressant om man förstod hundspråk så att Victor kunde förklara varför han hatar just Calle, när han älskar alla andra hundar. Ja, det är mycket som  man inte förstår när det gäller hundar.

Men Victor och matte körde till Finjasjön och gick "Hundslingan" istället. Det är en jättefin, ca 6 km lång slinga som går längs med sjön och över Hovdala.

Sjön var iskall.

Men solen sken och det luktade så spännande överallt.

Vi hittade en gammal ruin som vi var tvugna att undersöka. Det hade tydligen varit ett tegelbruk för flera hundra år sedan. Spännande!

I anslutning till slingan finns också ett hägn där man kan släppa sin hund lös. Där fick han springa av sej en stund. Rätt som det var kom det en man med fyra Berner sennen som han släppte in. Kan ju säga att Victor blev ganska "spak" när dom skällande kom rusande mot oss. Då gick det bra att hålla sej nära matte.

Hjälp matte! Jag är omringad!

Fast det är ju ganska snygga tjejer...

Om jag rullar mej lite och gör mej till så kanske dom ser mej.

Ohh! Jäklar, här kommer en i full fart! 

 Hej! 

Dom blev ganska bra kompisar efter en stund. Utom en av tjejerna som löpte och som talade om för Victor att han var en "liten jäkla pest"! Men tre av fyra är väl inte så dumt.

Idag har vi lekt med Ada. Henne är både Anton o Victor lite kära i så det passade ju bra på alla hjärtans dag;)

Mellis tiggeri på hög nivå.

Till sist, nospussar till alla på Alla hjärtans dag från Victor och Anton. (När vi började skriva detta var det fortfarande den 14 februari)

Victor Pralin

Vi ville bara visa att vi också kan sitta fint och bli fotograferade, precis som Grabbarna Boys..:)

Med blickarna långt i fjärran...

Kolla föresten vem som är februaribilden på Cockersydväst hemsida.

En liten mumsig pralin.:)

Ont i magen.

Hej det är Victor!

Idag när matte och husse var och tittade på en "ny" bil till matte, då blev jag så sjuk i min mage. Det var ju ingen hemma som kunde släppa ut mej, så jag fick ju göra mina behov på golvet. På flera ställen faktiskt :(
När dom sen kom hem, då trodde matte att det var Anton som varit sjuk (han blir det ibland, känslig mage). Ni kan tro vad hon nuttade med och tyckte synd om honom. Och Anton han bara spelade med. Förrädare!!
Men hallå! Jag satt ju där och såg ledsen och lidande ut. Ni ska inte tro att någon såg det. Inte förrän jag kände att -nu är det dags igen och började gnälla så de släppte ut mej. När hon sett mej sprutlackera en snödriva, DÅ fattade hon. Nu har jag tagit igen "synd om nuttandet" med råge. Ingen kan se mer lidande ut än en Cockerspaniel.

Åhh, vad det är synd om mej!!

Matte håller på att lära oss komma när hon visslar i visselpipa.

Ja,ja. Har hon bara korv eller något annat smaskigt så kommer vi.

Men kommer det en älg eller något annat roligt så kan hon fetglömma att jag kommer. Livet går ut på att ha roligt så det så.

Puss o kram från Victor.

Igår var vi och cocker busade med Carina, Caspian och Muffin, Camilla och Valle. Anton fick stanna hemma, Han hade varit och lekt med Kalle på förmiddagen.Hade tyvärr glömt kameran hemma då, men dom leker fint ihop även om Anton ibland blir lite trött på "den dära ettriga terriern":)

Här kommer hela gänget i full fart!

Muffin o Victor pulsar i snön.

 

Extra kul var det ju att träffa brorsan Valle igen.

Lite pussar

En hel del hemlisar (tror det viskades om snygga Muffin).

Och massor av bus.

Det är du o jag mot världen brorsan!

En härlig eftermiddag i strålande solsken hade vi. Hoppas vi kan göra om det snart igen.