
Att vara mamma tär på mina nerver ibland. Efter att jag i en evig tid knappt haft tillgång till datorn, skaffade sonen äntligen en egen dator, en sån där som man själv bygger ihop. Jättebra, nu får jag ha min dator ifred trodde jag. Det var bara det att i den där hopbyggbara datorn ingick inte tangentbord, mus eller skärm. Så nu har han lagt beslag på grejerna som hör till min dator, alltså står man på ruta ett igen. Just nu lånar jag min andra grabbs dator, men jag har ju inga foton på den här och orkar inte instalera en massa krafs, så ni som eventuellt brukar titta in här får ha lite tålamod. Någon gång ska jag väl få ihop allt som behövs. Därför har jag inte komenterat hos er andra heller, men brukar gå in på jobbets dator när jag har rast och kika runt lite. Så jag vet ungefär vad ni har för er.

Min förhoppning är att jag ska kunna börja blogga igen innan jag blivit så här gammal. Men tills dess, ha det så gott och kramar från mej och voffsingarna.